All good things must come to an end
Så var det då dags för två omättliga resesjälar att kravla sig över den sista landgränsen innan hemfärden till Svedala. Båda hjältarna letade desperat efter en sista vacker strand som skulle få äran att bjuda på några sandkorn under sandalerna som skulle få beträda svensk mark. Efter mycket om och men beslutades att denna strand fanns på den lilla ensliga ön Koh Wai i grannlandet Thailand. Sagt och gjort så korsades gränsen via en skumpig färd på fyra hjul och vidare färd ut till denna paradisö. Det var en trevlig morgon att mötas av detta då solens strålar började kittla längs kinderna.
Dagarna ägnades åt lata dagar och promenader längs vattenbrynet likt denna.
Allt för att ta sig fram till enskilda stränder likt denna.
Vackert på min ära. Enda problemet dagar som dessa är då stranden tyvärr nog invaderas av nyrika ryssar som har en förkärlek till att eftersträva en klädstil som innebär kalsongryck ala speedo style.
Men alla goda ting måste ju som sagt ha sitt slut. Efter att den sista solbrännan fixats så avslutades vår vistelse med en båtfärd i extremt högt tempo i extremt höga vågor, som skulle kunna ha fått karuselltillverkaren på Universal studios grön av avund. Vi överlevde som tur var denna trip och tog oss in till fastlandet. Efter detta bar det av iväg bort till huvudstaden Bangkok. De sista dagarna innebar shopping, shopping och lite mer shopping av tjocka tröjor och jackor som saknades i våra slitna resväskor. För nu bar det av till kallare breddgrader igen och vår livs upplevelse (so far) kom hastigt, men inte lustigt till vägs ände. Det var slutet på en saga, en resa och en tid som vi aldrig kommer att glömma. Även om vissa av faktadetaljerna sakta tynar, även om solbrännan nu för länge sedan omvandlats till hy vitare än snö, så finns alla upplevelserna, människorna, sorgen, glädjen och skratten kvar i våra hjärtan ända tills de slutar slå...
Siam Reap
Den sista stoppet i det mycket trevliga landet Kambodja blev staden Siem Reap. Syftet med detta besök för oss (liksom de flesta andra) var ett besök på den kända gamla tempelstaden Angkor Vat. Och håll med, visst är det maffigt att mötas utav denna siluett till soluppgången en vintermorgon?
Till vår hjälp tog vi en privatguide. En mycket trevlig och eminent man som berättade ALLT om templens historia och vägginskriptioner.
Tempelkomplexet Angkor, av vilket Angkor Vat utför den del, uppfördes av kung Suryavarman II (1113-1150) som en hinduisk helgedom tillägnad guden Vishnu. Man har också hypoteser att templet kan ha byggts någon gång kring 802.1220. Templet är åtminstone i dess synliga delar konstruerat i sandsten. Det beskrivs ibland som världens största religiösa monument. Angkor i sin helhet övergavs under 1500-talet efter att Champa riket erövrat staden och området. Angkor Vat fortsattes dock att besökas av buddhistmunkar och efter myter spriddes om att gudarna själva byggt templen blev Angkor ett asiatiskt pilgrimsmål. Ryktena om en ruinstad i djungeln spreds även till Europa och dess myt har levt vidare i många européers ögon sedan dess. Som mest kan en miljon människor ha bott i Angkor.
Den blev lite väl mycket information och ländryggsvärken efter några månader utan ambitiös bålträning tog ut sin rätt.
Det mest intressanta tyckte vi dock mannens anekdoter och berättelser om vardagslivet för en stackars guide i ett fattigt land långt bort från västvärldens lyx. Vi fick även besöka ett coolt tempel mitt ute i djungeln, där trädgårdsmästaren tog semester i samband med ett Champa männen marscherade in. Och om man tittar riktigt noga, visst är det Lara Croft som kommer springades på väg ut genom porten?
En skön ryggmassage ala naturens jacuzzi gör gott efter en lång dag med lärdomar.
Kambodja var ett land so verkligen ruskade verkligen om våra sinnen och känslor i alla dess former och spektran. Alla de historiska hemskheter och fattigdom till trots, så slogs vi dock av befolkningens återkommande glada ansikten och positiva inställning till livet, vilket charmade oss och gjorde vistelsen till en av de häftigaste på vår resa.
