svenneochcamelen

Den sista stoppet i det mycket trevliga landet Kambodja blev staden Siem Reap. Syftet med detta besök för oss (liksom de flesta andra) var ett besök på den kända gamla tempelstaden Angkor Vat. Och håll med, visst är det maffigt att mötas utav denna siluett till soluppgången en vintermorgon?

 

Till vår hjälp tog vi en privatguide. En mycket trevlig och eminent man som berättade ALLT om templens historia och vägginskriptioner.

Tempelkomplexet Angkor, av vilket Angkor Vat utför den del, uppfördes av kung Suryavarman II (1113-1150) som en hinduisk helgedom tillägnad guden Vishnu. Man har också hypoteser att templet kan ha byggts någon gång kring 802.1220. Templet är åtminstone i dess synliga delar konstruerat i sandsten. Det beskrivs ibland som världens största religiösa monument. Angkor i sin helhet övergavs under 1500-talet efter att Champa riket erövrat staden och området. Angkor Vat fortsattes dock att besökas av buddhistmunkar och efter myter spriddes om att gudarna själva byggt templen blev Angkor ett asiatiskt pilgrimsmål. Ryktena om en ruinstad i djungeln spreds även till Europa och dess myt har levt vidare i många européers ögon sedan dess. Som mest kan en miljon människor ha bott i Angkor. 

 

Den blev lite väl mycket information och ländryggsvärken efter några månader utan ambitiös bålträning tog ut sin rätt.

 

Det mest intressanta tyckte vi dock mannens anekdoter och berättelser om vardagslivet för en stackars guide i ett fattigt land långt bort från västvärldens lyx. Vi fick även besöka ett coolt tempel mitt ute i djungeln, där trädgårdsmästaren tog semester i samband med ett Champa männen marscherade in. Och om man tittar riktigt noga, visst är det Lara Croft som kommer springades på väg ut genom porten?

 

En skön ryggmassage ala naturens jacuzzi gör gott efter en lång dag med lärdomar.

 

Kambodja var ett land so verkligen ruskade verkligen om våra sinnen och känslor i alla dess former och spektran. Alla de historiska hemskheter och fattigdom till trots, så slogs vi dock av befolkningens återkommande glada ansikten och positiva inställning till livet, vilket charmade oss och gjorde vistelsen till en av de häftigaste på vår resa.