Airlie Beach och Whitsundays
Vi kom fram till Airlie sent på tisdagen. Det bästa med tisdagar här i australien är att det är cheap tuesday, då har de specialpris i bl a restauranger, så vi kunde köpa oss en billig pizza. Efter det bar det av till staffroom på hostelet och säga hej till lite roligt folk sedan blev det sängen. Vi vaknade utsövda nästa morgon och började dagen med en subway macka vid stranden. Vi fick besök av massa högljudda måsar som gjorde allt för att stjäla våran mat.
Vi drog oss vidare för att checka in på båten som skulle avgå dagen efter. Vi trodde att vi hamnat på en lugn båt men det visade sig snabbt att det var en partybåt. Vi kunde inte göra annat än å skratta. 
Resten av dagen låg vi och slöa vid den vackra lagunen innan vi bestämde oss för att ta en liten prommis till ett billigt köpcentrum som skulle ta 40 min tur och retur. 
Det var en jättevacker vandring efter havet. Solen började gå ner och vi var inte framme på långa vägar. Jag tror det tog oss två timmar för att handla lite mat. När vi kom hem var vi så sjukt hungriga och det var nog hela hostelet. Man fick nästan slå sig fram till en spis. Efter middagen så bestod kvällen av att packa.
Tjohoo dagen för segligen hade kommit vi gjode oss i ordning, packade det sista, åt lunch och började vandra mot hamnen. Solen sken, vilken toppendag! Vi hade bestämt oss för att spara lite pengar och inte handla någon alkohol, men det ändrades snabbt. Vi var 21 gäster och 2 i besättningen. Vi skulle segla i 5 timmar för att åka direkt ut till White heaven beach. Alla drog igång med festandet men vi tog det lite lungt första dagen eftersom det skulle bli en lång dag dagen efter. Vi hade tur och fick se några valar och delfiner i den underbara solnedgången. 
Kvällen började med en god middag och avslutades med lite lekar. Vi fick välja om vi ville sova uppe på däck och det var klart vi ville det. Det var som om man var 10 igen och skulle sova över i skolan. Vi somnade gott och vaknade tidigt. Stranden var inte så vit som vi förväntat oss. 
Detta är världens mest finkorninga strand och det märktes när vi gick på den. Det kändes inte som en sandstrand, det kändes som potatismjöl. Den var så finkorning att det gnisslade om sanden när vi gick på den. Vi började med att gå upp till en utkiksplats.
Tyvärr såg vi inte stranden där uppifrån men vi såg lite öar. På tillbaka vägen började det med att jag höll på att dö. Det prasslade till i buskarna och ut kom en jätteödla. Jonas han skrattade men jag fick tillbaka mitt efter tio minuter då han höll på att hoppa ur skinnet då vi såg nästa stora ödla. Vi skrattade så vi kiknade och rusade ner till stranden.
Nu var stranden så vit. Det var så vackert. Detta är den vackraste stranden på hela resan. Det är helt overkligt att sanden kan vara så vit. 
Vi bara njöt. Vattnet Var kristallklart och underbart svalkande. Vi fick vara där i några timmar innan det bar iväg till nästa stopp, Manta Ray Bay. Vädret var helt underbart. Vi fick se en stor örn cirkulera runt båten för att få lite mat. Vi stannade till och satte på oss snorkelutrustningen och hoppade i. Det var svinkallt, bara 21 grader. Vi fick se massa fiskar och några giant travelly och två Mauri wrassar som var nästan en meter långa. Vi hoppade på båten och fick ta en skön dusch, sen åkte vi mot sista stoppet som var Caves Cove. Mitt emot fanns en stor ö där det fanns en 6 stjärnig resort som massa rika kändisar har bott på. Det var tom en som ville köpa hela ön, men det fick han inte. Där mitt i havet började festen. 
Det blev ett litet avbrott för middag sedan fortsatte det igen. Vi fick order att klä ut oss så det var bara att hitta det fulaste som fanns och sätta på sig det. 
Gu så vi skrattade. Bestättnigen var inte efter utan kom ut med den ena utstyrselsen värre än den anda. Som vi skrattade.
Vi delade upp alla i tre olika lag och sedan var det full tävling. Jag och Jonas hade bestämt oss för att inte vara i samma lag. Vi skulle kriga mot varandra. Det började med en roddtävling som mitt lag vann. Det gick vidare till olika stafetter med en lök för att sedan gå över i parlekar. Det var armbrytning, blåsa upp en ballong, smälla en ballong i en sexställning, slicka veggimite från en navel (veggiemite är nog det värsta som finns, smakar som jäst soya vilket oxå är innehållet) och göra klädsträcket. Det var sjukt roliga lekar men det bästa var att mitt lag vann =) Lilla Jonas lag kom näst sist haha. Kvällen fortsatte med sång, dans och mer drinklekar.
Gu så kul vi hade. Det blev dans inne i den trånga kabinen.
Vi passade på att bädda uppe på båten igen innan vi skulle sova. Jonas började må lite dåligt så vi fick hjälpa honom till sängs. Som jag skrattade åt honom. Han kunde varken prata eller gå. Han blev inte glad när vi serverade honom vatten, nej mer goon skulle han ha. Jag fortsatte festa ett tag till innan det var tid för sängen. Jag gick mot sängen och upptäckte att Jonas var borta. Hmm, jag tittade mig omkring och fick se homom ligga vid kanten med huvudet utanför båten. Jonas tyckte tydligen att han skulle mata fiskarna. Jag kunde inte sluta skratta. Stackars lilla Jonas mådde inte så bra den kvällen. Jag somnade gott med en högt snarkande Jonas i örat. Vi blev väckta nästa morgon och solen sken och det var helt vindstilla. Jag satte mig bak på båten och tittade ut på havet. Jag såg två stora svarta stenar några hundra meter ifrån oss. Dom började röra sig och jag såg snabbt att det var två valar.
Det var två humpback whales, en mamma med sin kalv. De flippade med sina fenor och simmade så vackert i det lugna havet. Efter det blev det lite snorkling. Tyvärr var sikten inte så bra så man såg inte så mycket, kallt var det oxå. Jonas var fortfarande full så han gav upp snorkligen fort medans jag tog chansen och simmade tillbaka till båten. Ungefär halvvägs fick hjärnan för sig att det kunde finnas människoätande hajar under mig så med lite smått panik ökade jag farten allt vad jag kunde. Bra träning, men så rädd jag var. Vi avnjöt en underbar brunch innan båten tog oss sakta tillbaka hemåt. Vi var lyckligt lottade för de berättade att de hade inte vart så här underbart väder på 12 månader. Jonas började må illa och trodde han var magsjuk men jag lugnade honom och sa att det var en underbar bakfylla (lyklosten blir aldrig bakfull).
Vi kom till land och sa hej då till våra nya vänner. Resten av dagen slappade vi vid lagunen innan det vart dags för att att göra sig i ordning, hämta väskorna, fixa mat och hoppa på nattbussen till Hervey Bay.
