Nadi igen och bye bye Fiji
När vi äntligen kom till land var vi överlyckliga. Vi hoppade på gratisbussen som skulle ta oss till vårt sista boende i Fiji. Inte ens bussen släppte av oss på rätt ställe så det fick bli en taxi. Trötta och arga ramlade vi in på vårt hotell där vi möttes av världens största leende. Zelda uppgraderade oss bara sådär och när vi öppnade dörren till vårt rum började vi nästan att gråta. Wow vilket lyxrum. Vi gjorde inte allt för mycket de sista dagarna. Vi besökte staden och försökte shoppa, men de fanns inget kul bara läskiga gubbar som förföljde oss och försökte dra iväg oss till någon marknad, för att sen kunna kräva betalt för det. Vi åt supergod mat alla dagarna, badade i poolen och tvättade inför Nya Zeeland. Vi blev även lovade sviten nästa år om vi skulle komma tillbaka. Människorna på fastlandet var mycket trevligare och gottgjorde mycket från öluffningen. Vi fick reda på av en taxichaffis att människorna på öarna har dåligt rykte, för att de är lite egna och suriga pga de är ovana med att träffa folk. De kändes på något sätt väldigt falska, med ett påklistrat leende och de försökte ljuga en rakt upp i ansiktet. Vissa var såklart även jättetrevliga, men Fiji är inget ställe som vi kommer åka tillbaka till. Vi blev även besvikna med öarna då de inte alls var så fina som vi hade föreställt oss. Snorklingen och dykningen var otrolig och vi träffade många andra trevliga backpackers, men vill du bara ha fina stränder och leende människor, finns det ingen anledning att åka ända till Fiji. Stanna i Thailand istället.