svenneochcamelen

Redan vid gränskontrollen till Belize kände man direkt att man kommit till ett nytt land. Det kändes som man var lång ifran centralamerika nästan i afrika. Belize är ett land dit de svarta slavarna flydde efter att ett skepp hade kapsejsat ute till havs. Creol ar deras språk, en slags engelska fast man hoppar över massa bokstäver och pratar det vääldigt snabbt.
Vi tog oss snabbt ut till on Caye Caulker, som vi blivit rekommenderade. Detta var som att komma till en dröm. Tänk er ett vykort från karibien, vad tänker man på då? Jag tänker iaf på kritvita strander, palmer, hus i alla möjliga färger och super turkost vatten, och det var precis så det var. Detta är en liten ö som har blivit till två ännu mindre öar efter att en orkan slitit sönder den. Har var det rastafaris överallt och reggaemusik spelades högt fran alla hörn. Här var folkets motto `go slow´ och gjore man inte det blev man tillsagd :) Det fanns en bil på ön, annars var det golfbilar och cyklar som rullade. Det var ganska coolt att se Agda 85-år på en beachbike med ett stort smile på läpparna.
Det fanns inte mycker att göra på ön eftersom det knappt fanns någon strand så vi bestämde oss fort för att åka på en snorklingtur med samma bolag som vi dagen efter åkte ut och seglade med. Detta är något jag aldrig kommer att glömma.
Solen sken och alla var på topp. Reggeamusiken spelades på högsta volym. Det var spännande att få dyka ner under ytan och se vad som gömde sig här på världens näst största korallrev. De två första stoppen var det massa fiskar och koraller men det var det tredje stoppet som fick en att tappa andan. Det började med att det var massa 'Nursesharks' som simmade runt båten. Då började tankarna spela ett spratt om man skulle våga hoppa ner där bland dessa djur. Men ett, två å tre så var det bara att hoppa i. Det var inte bara hajar som gömde sig där nere utan det var massa fiskar, stora som små, Massa STINGROCKOR, ni vet en sån som dödade Krokodiljägaren Steve och massa hajar. Tur för oss så var dessa djur snälla och brydde sig inte alls om oss människor som ville undersöka dessa djur lite närmare. Vissa började kela och klappa stingrockorna men jag kände att jag inte ville röra dessa djur OM något skulle gå fel. Vägen tillbaka till ön var vi båda så lycklig över det vi sett och gjort under dagen. Musiken sattes igång och dunken mend rumpunch kom fram. Det var inte lite starkt! Efter två glas gick det inte att prata klart men lika glad var vi för det.

Seglingen.. Det kändes lite tråkigt att lämna denna vackra ö men glädjen att få segla i karibiska havet, på riktigt, kändes mer efterlängtat. Det var så vackert ute till havs. Lite guppigt, men vad gör det? Det finns ju medicin mot det :) Vi stannade och snorklade två gånger efter revet och det var lika coot denna gång, dock inga hajar men massa fiskar och koraller. Vi fick även prova på havsfiske och födelsedagsbarnet, Brian 58-år fick fira sin dag med den första och enda fångsten, en Spansk makrill. Seglingen fortsatte och långt bort i fjärran såg vi en liten plutt ö, Rendezvous Key, som vi tydligen skulle sova på. Ju närmre vi kom så blev inte ön speciellt mycket större. Det fanns ca fem palmer, två små skjul, en brygga med toaletter och dusch sen bara massa hav. Det var nog den minsta ö jag sett och det var här vi skulle spendera vår första natt i ett TÄLT. Ja det var ju en konst att få upp det där jävla tältet men med lite hjälp så stod det där och väntade på oss när John Blund kom på besök. Till middag serverades en räkgryta, som var helt underbart god, samt dagens fångst MUMMA och dryck, det var ju så klart Rumpunch. Den var ännu starkare än dagen innan. Det var många som vart bra på gasen. Besättninge gjorde upp en lägereld där vi grillade marshmallows och drack ännu mer Rumpunch. Himlen var helt stjärnklar, människorna som var med var supertrevliga så detta är nog en av de bästa dagarna på hela vår resa. Dag två var det många som inte mådde så bra hehe. Själv så vaknade jag med magknip och toaletterna var låsta. Som tur var vaknade jag först av alla Men vart skulle jag ta vägen. Ut i vattnet bland massa läskiga djur? Nej. Bakom en buske? Fanns inga.. Så det var ju bara att gå ner till stranden och försöka gömma sig bakom bryggan. Detta är nog den vackraste utsikten jag haft under ett toabesök någonsin, en soluppgång på en någorlunda öde ö. En minut efter mina behov så kom självklart nissen med nyckeln till toaletterna.. men  men jag kunde inte hålla mig :) Seglingen var lika avkopplande och mysig som dag ett. Det var tydligen några som träffade Ullrik ute till havs och matade fiskarna med lite Rumpunch :) Det var lite mulet denna dag men det var skönt för våra halvbrända kroppar. SPF 50 hjälpte si sådär. Det blev mer snorkling och mer fiske, dock ingen fångst. Vi fick även se hur harpunfiske gick till, det var riktigt roligt. Natten skulle sepnderas på Tobacco Caye. En as ball lite större ö. Det fanns en restaurang och en bar med kall öl! Mumma. Tältfan skulle upp igen innan vi fick snorkla. Självklart så fick vi nå mupptält som inte ville som vi men efter lite svordommar och hjälp så låg vi i vattnet och sparkade. Det var riktigt fina koraller och en Spotted Eagle Ray. Namet kommer från att det ser ut som att den flyger fram i vattnet, då den inte simmar efter bottnen som andra rockor.
Maten som serverades denna kväll var musslor samt kyckling MUMMA. Denna kväll var minst lika underbar som dagen innan. Vi satt på bryggan då besättningen sa att vi skulle komma upp på båten. Där fick vi se nå magiskt. Det var som ett norrsken fast i vattnet. Gröna sken ploppade upp här och där. Det var tydligen nå alger som började lysa när bland annat fiskar simmade in i dem. Det var så sjukt vackert. Denna kväll avslutade i baren lyssnandes på lokalbefolkningen som spelade mysik och dansade en, hmm, konstig juckdans :)
Sista dagen var det inte ett moln på himlen och det kändes så tråkigt att denna resa nästan var slut. De hade sparat den bästa snorklingen till sist och det var verkligen sant. Korallerna varierade i lila, grönt, orange och gult. Stora sjöstjärnor, ännu mera fiskar och några maneter. Wow säger jag bara! Tyvärr kan jag inte visa er denna underbara snorkling då kameran gick sönder IGEN :( Vi hade fått några fiskar som besättningen tillagat extra för oss.
Utan besättningen på denna båt hade denna resa inte vart lika bra. Det lagade mat, diskade, visade oss om segling, underhållning ja allt. Det kändes riktigt tråkigt att kliva av båtet i Plasencia och lämna alla underbara människor bakom oss.

Plasencia: Ungefär som Caye Caukler fast inte en ö. Det var samma lugna känsla och befolkningen var lika trevlig och hjälpsam. Dock så var det dyrt här så vi stannade bara två nätter och den dagen vi hade på ön spenderades på stranden :) Ganska skitig strand med massa snuskiga alger och sopor som flytit i land. När vi gick hem för att fixa oss i ordning för kvällen så fick vi se vart vi skulle ha badat! Där var den en fin strand utan massa snusk.
Dagen efter så åkte vi mot Belize City.. en av världens farligaste städer och det kändes INTE bra, men så fel man kan ha. Vi tog självklart en taxi till boendet men chauffören avrådde oss från det stället vi hade planerat och skjutsade oss till ett annnat jätte fint litet hotell med trevlig personal. Vi gick ut för en litet prommenad på stan men eftersom det var söndag så var allt stängt. Killen som jobbade kväll sa några väl valdra ord: gå inte åt det hållet då kan ni bli dödade och händer något med er så kom till mig, skit i polisen jag tar hand om det på mitt egna sätt, jag känner massa folk här. Vi tackade och gick åt der hållet han rekommenderade. Det var nästan inte en kotte ute... bara någon nerpundad stackare och lite hundar. Vi möttes av en as cool gammal snubbe som hade vita dreads ner till midjan, en stor pösig baskettröja och jeans. Han hälsade glatt och frågade hur det var med oss. Det fanns inget att göra så vi vandrade hem mot hotellet igen med en ny kompis. Det var en hund som följt med oss vart vi än gick. Stackars sjuka hund som troligtvis hade skabb. Men söt och snäll var den så vi gav den lite mat.
Kvällen spenerades på hotellet med killen som jobbade, han berättade lite historia om Belize, lite Kreol samt vad som händer om någon försöker göra inbrott på hotellet när han jobbade :S Det ar verkligen inte som i sverige vill jag lova. Här tar man hand om saker och ting själv och polisen bara tackar och bockar för att någon annan gjort deras jobb.

Belize är ett underbart land, med trevligt folk, underbar natur och där alla talar engelska :)

Puss och Kram

Camilla och Jonas